I vilket jävla bakfack sparar vi allt som vi egentligen bara vill förtränga. Varför är det så lätt att komma ihåg sånna saker som borde vara dömda att raderas ur minnet för evigt.

glöm inte att leva min vän,
dagen som gick kommer inte igen.      

att oroa sig gör inte morgondagen lättare,
det gör det bara tristare idag.


Okej, den där texten kom från ingenstans, men det var skönt att bara skriva lite, nu ska jag vara posetiv och glömma allt sånt som är tråkigt. Godnatt!